Nationshuset fyller 50 år och detta firas med pompa och ståt. Den stora festen var i lördags, med jubileumslandskap, sittande sexa, storbandsjazz och ett enormt firande i 50-talstappning. Folk såg ut som James Dean och Marilyn Monroe. Storbandet Indus och Lagerberg bjöd på skön swing med Johan Berglund i spetsen som var skrämmande lik Paul Anka.
Vi klubbverkare skötte oss bra, trots vetskapen om att vi serverade ämbetsmän som varit aktiva på 50-talet och framåt. Deras blickar dömde oss i varenda rörelse fram till de var för fulla för att upptäcka våra fadäser.
På den sittande sexan var stämningen mer lössläppt och den 24:e mars gick över till den 25:e, vilket råkar vara min födelsedag. Jag blev sjungd för av de 110 sittande. (Kanske skulle jag ha ställt mig upp istället för gästerna, så att folk visste vart de skulle vända huvudet när de sjöng. Vad vet jag.)
När klockan slog 05:00 var allt slit över för hovmästarinnan, köksmästaren och oss klubbverkare, då började äntligen sexan. Jag fick en present också. En bok om Olsen-tvillingarna, som även de är födda -86 har jag fått reda på. Jag slog upp en sida där de två beskriver deras nära relation till varandra:
"Ashley vet saker om mig, till exempel om jag tycker något är jobbigt - eller att en kille är snygg" - Mary-Kate
"Vi anar vad den andra känner, men vi kan inte läsa varandras tankar eller något sådant" - Ashley
Behöver jag säga mer? Resten talar nog för sig självt.
Kökmästaren tyckte att det var en jättebra ide att gipsa min arm så att folk kunde skriva grattis, hej eller bajs på mig. Gipsad blev jag hur som helst, och jag skulle inte ha gått med på det om jag visste vilket helvete det var att få bort det sen. Efter att ha hållit igång fram till 15:00 sov jag en stund, och begav mig sedan hem till mina ömma föräldrar som bjöd på födelsedagssoppa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar