Andra ronden för Clap to This!

Det kommer bli ännu grymmare än förra gången så passa på att skaffa förköpsbiljetter redan nästa vecka.
Hör av dig till mig om du vill jobba på detta fantastiska evenemang. Inga förkunskaper krävs, vi behöver både erfarna och oerfarna jobbare.

Mer info om Clap to This!

Hatbrottsmördaren

Här om dagen hamnade i ett samtal med min vän Marta när jag ringde runt till olika personer för att ragga personal till Clap to This. Hon pluggar första termin på läkarprogrammet på KI i Stockholm. Det visade sig efter några veckor att hennes klass inte var av det normala slaget. I hennes klass går nämligen en mycket underlig man som nu övervakas flitigt och som tidigare blev avstängd från civilingenjörsutbildningen efter att ha hotat sina lärare, och gjort uttalanden som "barn och gamla har ingen själ". Han studerar även på psykologprogrammet på sidan av medicinstudierna. (Bra val.) Som om det inte var nog med detta så går även den beryktade mördaren, som har blivit väldigt uppmärksammad i media, i samma klass som Marta. Personen, som var 23 år när han begick brottet, väntade i en trappuppgång och sparkade ihjäl en syndikalist. Han satt åtta år i fängelse och blev nu i september antagen på KI.
För att få en bild över personens empatiska förmåga och sociala färdigheter görs en 45 minuter lång intervju med psykolog och en skriftlig levnadsberättelse för att få bli antagen på KI. Jag skulle känna mig rätt kränkt om universitetet valde bort mig för en straffad hatbrottsmördare. Jag vill inte tänka på hur olustigt det måste kännas för personerna som är i samma seminariegrupp som honom när de sitter och diskuterar läkareden och andra yrkesetiska riktlinjer.
På samma sätt som personer med en historia av sexualbrott inte får jobba med barn, anser jag att straffade mördare inte borde få möjligheten att bli läkare eller psykologer. Många anser att han ska få en andra chans och att han antagligen vill göra upp för sitt förflutna. Men med tanke på naturen av hans brott, tycker jag att den möjligheten inte ska finnas. Man måste kunna känna tillit för en läkare, och det tåget gick för länge sen för hans del.

Klubbverkarrunda

Tiden räcker knappt till, det är damsupé som ska planeras. Clap to this närmar sig med stormsteg och om en vecka är det tenta. Det är tur att det jag sysslar med för det mesta är kul.
Det är fel att klaga, men det är oerhört mycket fest som omgivningen bjuder på. Jag hade just vilat ut från Lundhelgen då det var dags för klubbverkarrunda. Det innebär att klubbverket, tredjekuratorn, köksmästarinnan och hovmästaren tar sig hem till varandra och bjuder på olika drinkar. Det innebär att man dricker minst tio drinkar på loppet av några timmar. Det var en trevlig afton som innehöll allt man kan tänka sig: diktläsning, tårta och exotisk dans. Det äckligaste drickat var shots med kinasprit som vi var tvungna att pina i oss. Under kvällen bjöds det på allt från daiquiris till pina coladas. Själv bjöd jag på drinken skittomte bestående av öststatsvodka och julmust.
På måndag är det dags att dra på sig fracken igen för då är det kmk-bal för Uppsalas klubbverk. Tjoho.




Även Gustav var där

Bravader i Lund

Efter en helg i Lund kan jag konstatera att Uppsalas nationer på många sätt är bättre än dem i Lund. Af-borgen i all ära, men Lunds nationsbyggnader ser ut som lägenhetshus och gamla nedlagda fritidsgårdar. Smålands vännation Blekingska låg väldigt avsides, ungefär tjugo minuters vandring från centrum. På fredagen blev Smålandsdelegationen inkvarterad hos ämbetsmän på Blekingskas nationsboende. Själv våldgästade jag min gode vän Gordan som sedan gav mig en sightseeing för att se det viktigaste: Domkyrkan och självklart Dick Harrisons lägenhet.


På lördagen var det för-fördrink klockan halv fyra på Blekingska nationen, där minglade vi runt ett tag bland lundabor och gäster från York och Åbo.
Det bjöds på god mat och mycket sång under balen. Natten var ung och plötsligt var klockan sex på morgonen och dags för traditionell sillfrukost tillbaka på Blekingska. Klockan tio kände jag kroppen vägrade vara vaken mycket längre och jag tog en buss hem till Gordan där jag somnade i fracken. En resa som för övrigt var en enda stor minneslucka för mig. Lund bjöd på en riktigt lyckad helg vill jag påstå.

Datum satt för Clap to This!

Lund har slitit mig sönder och samman under en helg med fest non stop. Jag ska alldeles strax lägga mig, men innan dess ska jag berätta en god nyhet:
Nästa datum för Clap to this är nu bestämt! Den 15:e december fortsätter succén på Smålands nation. Som en av de stolta arrangörerna kan jag lova ett minst lika bra drag som på premiären.


Ps. Det är grymt uppskattat med personer som vill prova på att jobba på Clap to This.

Mot Skåneland!

Det är torsdag och helgen närmar sig med stormsteg. Denna helg är inte vilken helg som helst, utan helgen då jag besöker Lund för första gången. Jag har en god vän som pluggat i Lund och Malmö i snart fyra terminer, det känns rätt svinigt att inte varit på besök tidigare. Men nu blir det äntligen av! Jag åker med ett gäng ämbetsmän från Smålands för att på lördagen gå på det traditionella Höstblot som vår vännation Blekingska håller i. Eftersom det är bal så är det fracktvång. Hur man ska ta med sig den utan att skrynkla till tyget vet jag inte. Det blir väl att man får flyga i frack helt enkelt. Det ska bli grymt kul att se hur nationerna skiljer sig från dem här i Uppsala.

För övrigt var jag på ett möte igår med cuf-engagerade i Uppsala och diskuterade det sakpolitiska programmet. En hel del radikala och skumma förslag har röstats igenom på stämman, t.ex. 18 årsgräns på systemet. Ska man vara så tokkonsekvent så borde man istället höja de övriga åldersgränserna. Vi vill även skrota public service. En annan punkt i programmet är avskaffande av de nationella helgdagarna. Istället ska en ledighetspott införas, där individen tillsammans med arbetsgivaren själv får välja när man vill ta ut sin ledighet. eeh? Det är tänkt att Sverige ska bli ett friare och mer mångkulturellt samhälle genom det förslaget. Jag tror snarare att effekten skulle bli raka motsatsen av ett sånt förslag. Om olika grupper i samhället bestämde sina egna helgdagar, skulle det inte ge upphov till enormt "vi och dem-tänk". Om muslimer väljer Ramadan, kristna väljer julen och anarkister... ja, vad väljer dem?
Blir inte alltsammans onödigt grötigt? Ska de kristna få OB om de jobbar på judiska högtider, kan man få OB hur som helst fastän det inte är en obekväm tid? Hur blir det med söndagar? Om alla får välja helgdagar hur de vill, kan man då verkligen kalla det för en helgdag? Nja, jag är skeptisk.

Hög tid för höstbaler

Idag har jag spenderat kvällen med min far. Vi lagade en god middag bestående av blodiga entrecoter med grönpepparsås. Manligt ska det ju med all rätt vara på farsdag. Vanligtvis brukar det bli kaffe på sängen, men imorse jag kände inte för att pallra mig från mitt rum i stan ut till till mitt föräldrahem i Ekeby.
Gårdagens äventyr började på en inflyttningsfest hos en av mina kursare. Bland psykologer och apotekare for jag dansant runt till rytmerna av bosnisk populärmusik, och lät den musikaliska kreativiteten flöda bland goda vänner. Mot småtimmarna bestämde jag mig för att bege mig mot stan. Det myllrade av släpp till nationernas gåsbaler och jag blev övertalad att inviga den nya fracken och påbörja det smärtsamma projektet att dansa in lackskorna på GH:s släpp.
Ett par vänner som jag mötte på GH hade tidigare under kvällen haft en spontan frackkväll och suttit hemma och värmt upp med whiskey inför balsläppet. Väldigt stjärtigt, väldigt studentikost. Det blir mycket mer av den medicinen nästa helg då det bär av till Lund för att gå på Smålands vännation Blekingska nationens Höstblot.

För övrigt längtar jag något oerhört till premiären av I'm not there.

Lackskor och Clap to This

Igår var jag en sväng till Stockholm för att hälsa på min gode vän Erik som jag inte hade träffat på ett tag. Vi passade på att shoppa runt efter ett par lackskor till mig. Jag hittade ett par på söder som kommer vara så fina till fracken.
Jag köpte nämligen en frack från internet förra veckan, hela kitet för 2300! Den är antagligen sydd i vietnam eller liknande. Jag lät Hanna, vars stora passion är att sy, måtta upp mig så att fracken passade perfekt.
Efter redigt shoppande snubblade Erik och jag över baptistförsamlingens kyrka och passade på att snuva av billigt fika och pratade där med en gammal avdankad knarkare.


Det här är Erik, och inte knarkaren. (Så att det inte blir några missförstånd)

På kvällen var jag på en spelning med Svenska Akademin på Katalin. De öppnade upp med en juste cover på Peps Rotrock. Det vore mäktigt att få hit dem till Clap to This. Vi arrangörer hade ju faktiskt god kontakt med akademin och fick väldigt positiv respons, så det är inte en omöjlighet att få dem att spela nästa termin.
För övrigt lutar det åt att nästa Clap to This får vänta till någon gång nästa termin. Klubben har tydligen blivit något som måste diskuteras i nationsstyrelsen, trots att det från början var sagt att det skulle beslutas direkt från oss och kuratelet. Nationen och klubben har två separata konton, för separata ändamål. Tydligen har nissarna som räknat på klubbkostnaderna från premiären fått summan till en enorm vinst för nationen, men en förlust(!) för Clap to This i sig, och klubben har nu en skuld på 15000 till nationen. Jag är förbannad, och förstår inte alls hur de här matematiken går ihop. Vi hade fullt hus hela kvällen och hade pressat kostnaderna för band, ljud och ljus till det minimala. Det här innebär att klubben nu är tvungen att köra på en separat klubbkväll, istället för att kombinera klubben med gasksittning, för att ha full kontroll över våra kostnader, och slippa behöva betala tillbaka imaginära förluster. På tisdag när det är möte för nationsstyrelsen ska vi arrangörer kräva vår rätt. Vi får helt enkelt se vad utfallet blir.

Min mamma ligger fortfarande på sjukan. Hon opererades för hjärntumören i fredags. Läkarna kunde inte ta bort allting, så hon väntar på laseroperation och ligger nu på övervakning. Jag hälsade på i måndags, men ångrar att jag inte tog mig tid för att åka upp och besöka henne redan på lördagen. Trots inspektorsbalen hade jag åtminstone kunnat avvara en halvtimme för det.
När jag kom till avdelningen möter jag henne onaturligt pigg och stirrig med bandagerat huvud. Hon är helt uppe i varv av allt kortison och har inte sovit någonting sen i fredags. Hon berättar om allt konstigt hon får uppleva runt omkring sig och hur jobbigt hon tycker det är. Och det kan jag säga, det är inte lätt att se sin egen mamma gråta av rädsla för framtiden.

Inspektorsskiftesbalen

Den intensiva helgen är över och jag känner mig fantastiskt nöjd med min prestation. Balen gick som smort tack vare flitigt jobb från klubbverkarna och köksmästarinnan. Gästerna på honnören varav de flesta tillhörde uppsalasocieteten verkade alla nöjda. Det var en riktig fröjd för ögat att se klubbverket strukturerat och estetiskt tåga in med mat och dryck. Bänkningen skedde klockan 18:00, då hade jag arbetat sedan 08:30, och visste att det skulle dröja ytterligare tretton timmar innan personalsexan kunde dra igång. Trots detta känner man sig inte slut, det är underligt.


Övriga anektoter:
* Den nye inspektorn var rätt festlig när allt kommer omkring, så jag tar tillbaka det jag tidigare skrev om honom.
* Ärkebiskopen var bufflig och otrevlig i entrén. Det var inte så kristligt av honom att tränga sig före i kön.
* En av gästerna på honnörsbordet var allergisk mot bensoesyra, som finns i stort sett allt konserveringsmedel. Vi råkade klanta till det genom att av misstag marinera hans hjortstek i lingon (hög halt bensoesyra). Plan ett var att spola av köttet med vatten och hoppas att han inte dör. Den planen kändes inte speciellt hållbar, så vi fick panikhandla en bit älgkött.
* Vi fick även panikhandla 140 ägg.


Efter sittingen så röjdes det i den stora festsalen för att göra plats för styrdans. Bandet som spelade var arroganta och otrevliga. Jag har ingen aning om varför, men de betedde sig som de hade pinnar upp i arslet allihop. Får man 8500 för att spela i en och en halv timme så tycker jag man åtminstone kan vara tillmötesgående mot serveringspersonalen.
Klockan 02:00 efter dansen var det dags för sittande sexa för de som suttit med på balen plus ytterligare gäster utifrån. Sittande sexa betyder att man efter en fyrarätters middag med ofantligt stora mängder alkohol dukar upp för ännu mer mat och sprit. En slags avslutande grisfest skulle man kunna säga. Det är så det brukar gå till på Smålands, och jag tror inte det är något som förekommer på andra nationer.
Jag blev tvungen att sätta drickstopp för vår förste kurator, vilket han inte tyckte om, men jag stod på mig.

Efter allt städ kunde vi äntligen sätta igång vår egen personalsexa. Det dröjde inte länge innan alla var uppe i varv av maten och spriten. Det var inte nådigt så mycket dricka vi hade att dela mellan elva personer: tre flaskor snaps, femtio öl, tio cider och sex flaskor vin.


Diskbackspulka i trapphallen


Klockan är 11:00, och vi var nyss på jakt efter lunch på Göteborgs. Det enda drickat som återstod efter vår sexa var runt tio flaskor öl.

Inför inspektorsbalen

Imorgon är det tenta i kognitionspsykologi, men det är inte det som jag sitter och oroar mig för. På lördag är det nämligen inspektorsskiftesbal på smålands som jag kommer vara hovmästare på. Hundra sittande med snördukning, fyrarätters och hela fadderullan. Den gamle inspektorn Carl Reinholds Bråkenhielm kommer bytas ut mot en ny inspektor som är proffesor i skatterätt. De gånger han har suttit med på sittningar så har han varit oerhört fadd och torr. Han verkar inte alls uppskatta gaskerna och utstrålar total glädjelöshet. Jag förstår inte hur man har tänkt då man valde just honom till ny inspektor. Inspektorer är förmodligen en bristvara.
På lördag kommer det vara en hel drös representanter från olika nationer bland gästerna bland annat gamla inspektorer och kuratel. Många dömande blickar med andra ord.
Jag satt igår ett par timmar och vek stärkta linneservetter till hundra personer. En ämbetsman från GH visade mig hur man vek servetter till biskopshattar. Passar ju bra nu när ärkebiskopen kommer sitta med på balen.
Fick även reda på igår att kvällen kommer hålla på till -04 med sittande sexa efter balen, istället för -02 som det var tänkt från början. Rätt drygt när jag och alla andra som jobbar hade ställt in sig på det senare. Trist också när den sittande sexan gör så att klubbverkets fokus på den egna jobbsexan försvinner.


Många hattar blir det