Mot Skåneland!

Det är torsdag och helgen närmar sig med stormsteg. Denna helg är inte vilken helg som helst, utan helgen då jag besöker Lund för första gången. Jag har en god vän som pluggat i Lund och Malmö i snart fyra terminer, det känns rätt svinigt att inte varit på besök tidigare. Men nu blir det äntligen av! Jag åker med ett gäng ämbetsmän från Smålands för att på lördagen gå på det traditionella Höstblot som vår vännation Blekingska håller i. Eftersom det är bal så är det fracktvång. Hur man ska ta med sig den utan att skrynkla till tyget vet jag inte. Det blir väl att man får flyga i frack helt enkelt. Det ska bli grymt kul att se hur nationerna skiljer sig från dem här i Uppsala.

För övrigt var jag på ett möte igår med cuf-engagerade i Uppsala och diskuterade det sakpolitiska programmet. En hel del radikala och skumma förslag har röstats igenom på stämman, t.ex. 18 årsgräns på systemet. Ska man vara så tokkonsekvent så borde man istället höja de övriga åldersgränserna. Vi vill även skrota public service. En annan punkt i programmet är avskaffande av de nationella helgdagarna. Istället ska en ledighetspott införas, där individen tillsammans med arbetsgivaren själv får välja när man vill ta ut sin ledighet. eeh? Det är tänkt att Sverige ska bli ett friare och mer mångkulturellt samhälle genom det förslaget. Jag tror snarare att effekten skulle bli raka motsatsen av ett sånt förslag. Om olika grupper i samhället bestämde sina egna helgdagar, skulle det inte ge upphov till enormt "vi och dem-tänk". Om muslimer väljer Ramadan, kristna väljer julen och anarkister... ja, vad väljer dem?
Blir inte alltsammans onödigt grötigt? Ska de kristna få OB om de jobbar på judiska högtider, kan man få OB hur som helst fastän det inte är en obekväm tid? Hur blir det med söndagar? Om alla får välja helgdagar hur de vill, kan man då verkligen kalla det för en helgdag? Nja, jag är skeptisk.