Grupprocesser

Kursen i gruppsykologi som jag läser nu är rolig. Man får mycket praktisk nytta av den till Clap känner jag, jag kan nu sätta ord på en massa fenomen och får en hel del tidigare funderingar bekräftade.

Den förra föreläsningen handlade om pyramidförsäljning och där fick vi lyssna på en inspelning från ett gruppmöte som hölls av företaget network 21, en gren av Amway. Kära gamla Amway med sin "smarta" företagsidé och "exklusiva" produkter. Vår föreläsare hade också fått chansen att gå på ett sånt möte precis som jag gick på för ett år sen. Han hade faktiskt blivit ditbjuden av sin läkare, som utan någon tanke på yrkesetiken hade ringt upp honom. Retoriken och upplägget han hade fått höra på mötet var densamma:
"Som anställd har man en aktiv inkomst. Som nätverkare har man en passiv inkomst."
"I nätverket kan man spara på sin egen konsumtion, öka sin inkomst, skapa ett familjeföretag, hjälpa andra att skaffa familjeföretag…"
"Jag vet att många är skeptiska. Jag uppmanar er att ta information hem."
"Människor önskar oberoende! Alla vill vara IBO, dvs. independent business owner."(IBO på svenska = egenföretagare)
"Om du är osäker på att övertyga andra, så erbjuder N21 person- och ledarskapsutveckling."
"En del tror att det här är en s.k. pyramid. Men det stämmer inte!"
"Vänd dig till din teamleader. Ta reda på info och prova. Prova!"


Jag minns när jag satt där på värvningsmötet för ett år sen och tänkte "vad fan är det här? varför är föreläsarna så sjukt övertrevliga? varför måste jag komma tillbaka flera gånger för att förstå varför konceptet är så bra? om det nu är så fantastiskt, varför tillägnas bara tio minuter av en timme till att presentera Amways produkter?"
Gruppsykologin har givit mig svar till varför folk köper den här sortens idéer:
1.Håglöshet - Folk är trötta av förvärvsarbete och Amway ger implicita lockelser om ett liv utan slit.
2.Kognitiva schema - Man strävar efter att få materiella tillgångar. Amway lovar en det.
3.Social loafing - Andra får arbeta för mig så slipper jag. Härligt!
4.Irrationalitet - Vi missbedömer sannolikheter. Vi fattar inte att en kedja högst sannolikt bryts efter två steg.
5.Reciprocity - Om man blir värvad av någon jag gillar så blir det hela svårare att se klart.
6.Förstärkning - Nätverket är socialt belönande.
7.Normbildning - Möten etablerar en gemensam ge inte upp-norm som motiverar en till max.
8.Disconfirmation bias - Man lägger endast märke till information som talar för idén.
9.Kognitiv dissonans - Svårt att kritisera en verksamhet man slitit så mkt för. samma princip som ligger bakom stockholmssyndrom etc.
10.Selektiv information - Oändligt med framgångshistorier hamnar i rampljuset. Människorna som berättar ljuger antagligen inte eftersom de är högst uppe på pyramiden. Där kommer du själv aldrig hamna, eftersom de ovanför alltid kommer vara rikare än du.
11.Intern attribuering - Vid motgång uppmanas man att försöka mer och inte ge upp. Du behöver bara ge lite till så kommer pengarna snart!

Ny vecka

Första Clap to This närmar sig och jag och Ian har börjat ringa in folk. Skillnaden från förra terminen är som natt och dag vad gäller intresse att jobba. Mycket tack vare en våg nya reccar som är nyfikna och glada. Har lärt känna några sköna nykomlingar lite ytligt på reccepubrundan och -mottagningen. Läget är under kontroll.

I helgen firade akademiska sjukhuset 300 år med öppet hus fyllt av aktiviteter. Jag passade på att besöka psykiatriavdelningen där jag fick höra intressanta saker rörande rättspsykiatri. Jag fick även prova på hur det kan låta när man hör röster, det simulerades hallucinationer i ett par hörlurar samtidigt som man skulle låtsas vara på en anställningsintervju. Fick även lära mig vad dialektisk beteende terapi gick ut på, en relativt ny terapiform som komplement till KBT.

Tillbaka till verkligheten

De sista lovdagarna börjar rinna iväg. Jag kom hem från Amsterdam i måndags och har inte direkt lagt ner någon energi till att förbereda mig inför terminstarten. Kursboken till gruppsykologin, den första kursen för terminen, är svindyr och jag lyckas inte hitta något billigt alternativ på internet. suck.
Igår träffade jag en drös kursare hemma hos Robert för första gången sen innan sommaren, många kära återseenden blev det. Träffade en tjej från Amsterdam där som tipsade mig om var man kan hitta boende inför nästa år.
Nationen har också rullat igång sin verksamhet. Det bjöds på en upplyftande ämbetsmannakickoff i förrigår och jag har passat på att jobba i hyttan och ska även jobba på kräftskivan ikväll. Det kommer säkerligen bli grymt roligt. Jag tycker synd om Zanna, vår nya köksmästare, som har slitit arslet av sig den här veckan med jobb på både nationen och Arlanda. Efter helgen får hon pusta ut.

Way out west

Efter en lång bussresa med flera byten anländer jag och Marcus till Göteborg. Vi har båda börjat smutta på romen och ska möta upp David som underbart nog har lånar ut sin lägenhet i Hjällbo till oss under helgen. Han själv kunde tyvärr inte vara med och leka på grund av jobb på en danmarksfärja. I utbyte av hans generositet får han en flaska vin och löftet att vi delar ut flyers om Lidhultfestivalen vilken han är en av arrangörerna till.


Vi anlände till festivalområdet precis för att få se Looptroop rockers extranummer. Båda slås av vilken prydlig festival detta är. Här är det minsann ingen som behöver laga mat i trangia-kök eller ens stå i lera. Det mesta är asfalterat och gräset framför de tre scenerna är skyddade med gummimattor. Det finns till och med ett bås där man på plats kan skriva ut sina digitalbilder från telefonen. Allt lyx som kommer med att festivalen befinner sig mitt i en stad är underbart. Tyvärr tar det bort mycket av den genuina festivalkänslan där det är tillåtet att vara lite grisig. Det är ju heller ingen höjdare att man i öltälten får betala 50 spänn för en 40cl mellanöl. Detta löser man dock genom att ha en god vän vid namn David som säljer en platta öl för ingenting, som vi låser in en safety box på hemköp alldeles utanför festivalområdet. Regnet slapp vi också, bara några stänk på kvällen sen var det till och med några solglimtar.


Vi får se Kelis och Lil'kim på scenen, de hade jag ingen aning om att de skulle uppträda. När det kastas ut merchandise i publiken fångar Marcus en Lil'kimtröja som passar sådär på honom. Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att målgruppen ska kunna få några tröjor när det endast är personer långa som Marcus som lyckas fånga dem.


På fredagskvällen åt vi på den kanske sämsta pizzeria jag någonsin satt min fot i. För Guds skull - ät inte på Amandas pizzeria i Göteborg. Det var ett tiotal gäster i restaurangen och personalen kunde inte hantera det icke-existerande trycket. Ordrar blandades ihop, folk fick vänta 20 minuter för att få beställa dricka, och minst en timme på att få en pizza som knappt var färdiglagad. Nej tacka vet jag 25-kronorsfalafeln ute i betong-Hjällbo.


Festivalens höjdpunkt var otippat Neil Young. Det improviserades till höger och vänster och han knåpade till och med ihop en påhittat låt som jag tror hette Sea change. Jag ställde mig längst bak framför flamingoscenen under Håkan Hellström och pinade mig genom de sista låtarna för att få en bra plats under Neil. Jag fick mig en kanonplats några meter från scenen. Tråkigt nog hade jag oturen att hamna bredvid en jobbig skåning som vrålade så högt att jag inte kunde höra någon diskant så fort han satte igång. Jag spelade in en snutt av damage done på mobilen. Han är med i början och vrålar för full hals "Jag vet inte vart ja´ ska ta vägen! ja´ dör! jag vet fan inte vad ja' ska göra!" Rätt kul.
När konserten var slut började jag prata med ett par danskar som hade sett Neil på Roskilde, enligt dem var den här spelningen "tættere". De frågade om var man kunde få tag i lite röka och jag förklarade att det inte är speciellt förekommande eftersom polisen är sjukt uppmärksamma och stränga när det rör sig om cannabis. Fast jag kände ändå att det osade lite ganja under Kelis spelning.


Det sista uppträdandet vi såg på lördagskvällen var Adam Tensta på Chalmers kårhus. (Jag vill påstå att han var bättre på Clap to This). Tydligen hade det varit någon galning som avfyrat en pistol in i en klubbkö vid järntorget ungefär samtidigt som jag började röra mig mot Chalmers, inget som jag märkte av som tur var.

Neil!

Neil Young kommer till Way out West! Gubben är för sjutton lika bra idag som han var på sextiotalet. Känns som något av ett måste att åka och se. Jag hade tänkt köpa en endagsbiljett för lördagen men blev ombedd att vänta en dag av en kompis som skulle kolla upp om han kunde skaffa gratisbiljetter. Dagen efter var de slut. Så kan det bli. Nu har vi hur som helst köpt biljett för alla dagarna och det kommer bli grymt roligt.


Många lata dagar har det blivit på sistone. Jobbat sex dagar i veckan, den sjunde ligger man och jäser. Det är i och för sig inte helt sant då jag har hunnit med att träffa Emmas föräldrar för första gången. Det känns kul att få se dem som man har hört så mycket om. Det känns verkligen bra.


Lagat färska musslor i vin har jag även gjort. Det gör man inte varje dag. Johan fick grundligt skrubba många många musslor.

Den hemlagade Pho-soppan

Jag gav mig för andra gången på den ädla konsten att laga pho-soppa. Den första gången var för ett halvår sedan och resultatet blev inte bra. Denna gång gick mycket bättre efter att ha studerat ett par amatörvideos, "cooking with Kai", på youtube. Hela korridoren har i veckan luktat av pho-kryddning, vilket inte har varit till allas förtjusning. Mitt mål i sommar ska bli att förbättra buljongen. Jag borde åka till Paris och studera under Mister Long, vietnams motsvarighet till Gordon Ramsey, och komma tillbaka till Sverige som landets enda pho-gourmet. Jag är med i ett community på internet för personer som fastnat för pho.

Buljongen på märgben är det viktigaste i pho-soppan, själva stommen i maträtten. Viktiga kryddor är stjärnanis, nejlika och kanel.

Den ska koka så länge som möjligt. Många många timmar.

I soppan ska man ha de speciella risnudlarna, thaibasilika, inlagd lök, chili- och hoaisinsås. Det mesta kan köpas på Vaksala torg, Uppsalas china town.

Extra kryddning med basilikan, koriander och lime. Förrutom köttet ska man även ha krispiga böngroddar eller som i det här fallet sockerärtor.

Efter många timmar kunde soppan avnjutas i gott sällskap.

"Storebror ser dig.." och allt det där

Jaha ja. Den 17:e juni förväntas en majoritet rösta för det horribla förslaget som säger att all kommunikation till och från landet ska avlyssnas utan misstanke om brott. Den heter "en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet Prop. 2006/07:63" och kallas FRA-lagen eller som jag hellre vill döpa den: Lex Orwell.
Att det handlar om en grov överträdelse av den personliga integriteten går inte att betvivla. Detta kan tolkas som ett rejält övertramp vad gäller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där det klart och tydligt står: "Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp". Sen vad man tolkar som "godtyckligt ingripande" är en tvistefråga. Att vara konstant övervakad av statsmakter utan misstankar om brott anser jag vara godtyckligt. Jag vill inte ha någon som ständigt stirrar ner i min påse, oavsett vad jag har för mjöl i den.

Informationen som avlyssnas kan alldeles för lätt missbrukas och av historiska skäl bör vi akta oss för ett sådant grovt övertramp i integritetsskyddet. Även om vi har en väl fungerande demokrati i dagens Sverige, så vet ingen hur samhällsklimatet kommer se ut i framtiden och en ändamålsglidning av övervakningen kan lätt ske. Hur kompetent regering vi än har så står demokrati, livskvalité och kritisk journalistik på spel av hot från mänskliga faktorer, externa intrång och buggar.
Du kan hjälpa till att stoppa att lagförslaget går igenom. Effektivast sker det internpolitiskt, ta kontakt med ditt ungdomsförbund och agera!

Sista Clap to This för i vår

Efter några oroliga första timmar på vårens sista Clap to This så slutade det i succé! I början sneglade vi arrangörer avundsjukt mot Bryggan som lockade in alla förbipasserande. Men när klockan närmade sig 23:00 så hade vi 800 gäster i bygget och vi kunde pusta och över att än en gång lyckats prestera.
På scen, förrutom det fenomenala husbandet Clappers, stod Juvelen. Inte riktigt i min smak, inte ett dugg. Nog sagt. Har man inget bra att säga så behöver man inte säga nåt alls.



Clap to This bjöd på firmafest i söndags för de som ställt upp och jobbat under terminen.

Det bjöds på skumpa..


..lyxig mat..
..och en massa öl.

Oj då

I natt drömde jag att jag var amorfisk (tror jag det heter), alltså att jag kunde ändra skepnad till vad jag ville. Väldigt skumt är att jag endast valde att förvandla mig till diverse djur för att kunna simma bättre i en närliggande flod. Senare i drömmen bestämde jag mig att omvandlas till (hör och häpna) en kinesisk diktator, med syfte att infiltrera den kinesiska regeringen och på lång sikt bli världens härskare. Undrar vad för sjuka begär den delen av drömmen visade upp?

Då kör vi

Så här i slutet av terminen är det en uppsluppen stämning i luften. Klockan 11 hittar man Sven däckad på soffan i Qx-hallen efter en vild natt. Festerna haglar och man blir tvungen att tacka nej, för än är det ju inte över.
Sista kraftansamlingen nu innan sommaren. Imorgon skriver jag sista tentan för terminen. Kursen är socialpsykologi, och jag tror inte det bjuds på några obehagliga frågor. Läget känns stabilt inför Clap to This. Att-göra-listorna är skrivna och det är bara att skrida till verket så fort tentan är avklarad.
Efter Clap följer fredag med bartömning på pubjobbarsexan och på söndag firmafest för de som ställt upp och jobbat på Clap två gånger under terminen. Svett, lite blod och kanske en tår kommer fällas, och kul kommer det bli!

Terminavslutning

Kan det inte vara sommarlov snart?

Mors dag idag. Min mamma har kommit hem från sjukhuset efter att hon i onsdags ramlade ihop på stan efter ett epileptiskt anfall. Tumören jävlas fortfarande och hon får inte strålas mer på grund av riskerna. Istället så har hon påbörjat cellgiftsbehandling. Som det inte var nog med det så ska min tarmsjukdom börja göra sig påmind. Orka ta tag i det när den sista tentan för terminen närmar sig och det är brist på personal inför Clap to This. Just nu är jag är inte upplagd för någonting annat än sommarlov.

Vårbal

De senaste dagarna har jag uppehållit mig med diverse skojigheter. I torsdags var jag ute på pubrunda med ett par kursare för att fira en i klassen. Det slutade upp i efterfest hemma hos födelsedagsbarnet som höll i sig till klockan var närmare 06.
Med tre timmars sömn gav jag så mycket kraft och motivation jag kunde på samtalsträningen följande morgon.
I lördags var det vårbal där jag och Emma slog klackarna i taket och festade till klockan 05. När sittningen var slut bjöds det på storband med tillhörande styrdans. Bandet fick tyvärr korta av spelningen en timme då tågordningen hade överskridits.
När dansen var slut gick vi till göteborgs som kan stoltsera med att ha det längsta släppet i stan (till 06).


Att det skulle vara så svårt att hitta folk som kan jobba på Clap to This den 5 juni hade jag inte förutspått. Det är en kombination av att folk börjar sina sommarjobb, alternativt åker bort när studierna slutat och att det är dagen som gymnasisterna tar studenten. Ack och ve. Jag har kallat till ett möte för att försöka hitta en lösning.

Kommande aktiviteter

Nu framöver kommer en massa skoj att hända.
*Imorgon börjar vi med samtalsträning på socialpsykologin. Vi kommer spela rollspel för att träna fram den optimala samtalstekniken. Dialogen är ett hantverk som ska formas genom inlärning.

*Söndag är det anything goes på grand.


*Tisdag är det träff med psykoterapeuten Britt där vi diskuterar psykodynamisk teori. Helt underbart att hon ställer upp helt ersättningslöst för en liten exklusiv grupp psykologstuderande där jag ingår.

*Nästa helg är det vårbal. Emma har fått sin balklänning uppsydd och kan gå med mig. Det känns jättekul.

Kk-kortet är tillbaka!

Jag har nu fått tillbaka mitt kk-kort från Kalmars nation. Det var nämligen så att jag gjorde en smärre överträdelse med kortet förra fredagen och en ordningsvakt beslagtog det. Som straff bestämde 1Q på Kalmar att låta bli att ge tillbaka kk-kortet förrän efter Valborg. En rätt juste överenskommelse när alternativet är att kortet hamnar hos kuratorskonventets ansvarsnämnd, vilket skulle innebära att kortet drogs in.
Efter att ha skrivit tenta igår morse så begav jag mig till Kalmars med svansen mellan benen beredd att kräla i stoftet. Kuratelet gjorde inte nån stor grej av det utan gav mig kortet utan vidare. Det hade verkligen varit surt att inte ha något kort under sommaren.