Häromdagen var jag med om något underligt på ICA. Det började som en vanlig tråkig arbetsdag. Jag står vid apelsinerna och rotar efter en guldring som en gubbe tappat från sitt finger. Jag hittar tillslut hans dyrbara släktklenod och förbereder att smita på kaffepaus då nästa gubbe vill ha hjälp. Han vill ha HP-sås och gelatin. Efter att ha irrat omkring ett tag (jag är ensam på golvet då alla sitter i personalmöte) konstaterar jag att HP-såsen och gelatinet är slut på hyllorna och går med bestämda steg mot lagret. Väl i lagret inser jag att det är omöjligt att hitta om man inte från början vet var saker och ting ligger. Jag bestämmer mig då för att gå och störa en sekund i mötet, och håll i hatten, för nu möts jag av nåt oväntat. När jag stiger in i personalrummet så står stort sett hela personalen på Luthagens Livs i en ring gråtandes och kramar om varandra. Jag hör ord som "jag beklagar" yttras mellan snyftningarna. Jag tar för givet att det är någon som har dött och känner mig plötsligt väldigt malplacerad, man känner ju inte direkt för att droppa frågan om var HP-såsen ligger någonstans. Mötet har just tagit slut och folk börjar ta sig tillbaka till sina avdelningar, och jag börjar långsamt backa därifrån och känner mig oerhört förvirrad. Jag frågar senare vad tumultet gällde och det visade sig att två av våra tre personalchefer har varit i konflikt med ledningen och avgått. Ingen vet riktigt hela historien bakom än. Stämningen bland personalen var väldigt upprymd hela kvällen, cheferna som gått var tydligen väldigt uppskattade.