En sån röta

Vilket flyt man hade igår vill jag påstå. Storduggan spikade jag och jag fick även resultatet tillbaka från min tenta i utvecklingspsykologi. Jag hade ställt in mig på att få göra omtenta. Jag kuggade tentan med en halv poäng, vilket kändes en aning frustrerande fram till det att jag fick beskedet ett par timmar senare att G-gränsen har sänkts med en halv poäng! Sånt händer bara inte. Efter att jag skrivit min storduggan gick jag ner på stan och inhandlade alla mina tretton julklappar i loppet av en och en halv timme!
Lite kontrast till veckan av förberedelser inför Clap to this då inget verkade gå som vi ville. Det innefattar en stor ölkyl som plötsligt slutar fungera och gubbar från Åbro som konstaterar att kylen inte kommer kunna fixas till efter jul. Dessutom visar det sig att extragarderober, kravallstaket och scendelar som vi hade tänkt låna inte var tillgängliga av diverse anledningar. Som om det inte var nog får jag besked de sista två dagarna innan klubbkvällen att fyra jobbare ställer in och måste ersättas, plus två som eventuellt inte kommer kunna ställa upp på grund av sjukdom.
Men som ni säkert redan listat ut så redde sig allting som ett mirakel mitt bland allt kaos och tumult.
Det blir intressant att se hur nästa Clap kommer se ut. Jag gillar kontraktet vi skrev med Adam Tensta innan han blivit så stor som han är nu. Hans manager krävde 15000+resekostnader+hotell för fyra personer, vi förhandlade ner det till 8000+boende på mitt korridorsrum på tjugo kvadrat+två backar mellanöl.


Rep under luccegaskdukningen