Sociologi

Jag har nu läst ut, recenserat och haft ett seminarium om Berger och Luckmanns kunskapssociologi. Den är rätt knepig om man som jag är van vid att läsa psykologilitteratur, som rätt och slätt är fyllda med forskningsrön.
Jag slår vad om att Berger envisades om att lägga in ett par lättsamma exempel med jägarsamhällen och kusinskap mellan Luckmanns rader av nästintill oförståerliga haranger. Man kommer in i tänket när man läst mer av den sociologiska litteraturen. Just nu håller jag på att läsa Giddens Modernitet och självidentitet som är en smula mer lättsmält och väldigt intressant.
Under Berger och Luckmann-seminariet var vi tre smågrupper som skulle hålla i ett valfritt ämne ifrån boken. I min grupp ville vi diskutera den kunskapssociologiska paradoxen. Alltså om allt tänkande är socialt bestämt så är även kunskapssociologin det, alltså är det inte säkert att allt tänkande är socialt bestämt. Ett klassiskt cirkelresonamang. Och även hur det är omöjligt att falsifiera teorin. Vår seminarieledare satte oss som den sista gruppen att hålla i diskussionen. Det lustiga är att den första gruppen fick en av de två seminarietimmarna på sig. Den andra gruppen fick de resterande 40 minuterna efter rasten, vilket resulterade i att det inte blev någon tid över till oss.
Det var säkert inte helt medvetet av honom, men man kan inte rå för att känna sig lite lätt konspiratorisk. Han vill väl inte att klassen blir skeptiska till sociologin redan efter första seminariet. Vi är ju där för att socialiseras ;)