tisdag 20 januari 2009

Hemsk förkylning

I början av helgen smällde det till från klar himmel. Jag drabbades av den värsta förkylning jag kan minnas mig själv varit med om. Jag påstår bestämt att jag dragit på mig alla tiders mest gudsförgätna bacill som sänts till jorden av satan själv. Ni får tro vad ni vill men jag har nu suttit inne på mitt rum i två hela dygn. Det har bland annat lett till att jag har missat att träffa min flickväns föräldrar. Det lär dröja innan man får chansen att träffa dem igen.
70% av tiden går åt till att svettas alvedon och tycka synd om sig själv, 30% av tiden kan man däremot ha kvalitetstid med sig själv. Det innefattar att se på en massa tokroliga klipp på tuben (vilket man iof skulle ha gjort även om man inte var sjuk) och läsa en hel del. Jag håller för stunden på att läsa kvarblivelse från 1998 skriven av ingen mindre än Sture Bergwall aka Thomas Quick. Av någon anledning finns kvarblivelse inte att köpa på någon näthandel, så jag var tvungen att beställa den från ett antikvariat. Boken är rätt snårig och bitvis långtråkig med sida in och sida ut med sentimentala episoder om nästan ingenting. Första delen som han har döpt till alterego är ett sett för Quick att visa upp en mänsklig kännande sida av sig själv. Där skriver han mest om skogspromenader med sin hund. Han framställer sig själv som känslig och med ett brett intresse för allehanda saker. I senare kapitel beskrivs terapeutens utlåtande om honom, dagboksinlägg, fragment från uppväxten som sammantaget ska visa upp all ångest han lever med. Det är intressant att läsa boken nu när den påstådda rättsskandalen blåsts upp efter Hannes Råstams dokumentär på svt. Ju mer man läser om det ju mer övertygad blir man att Quick inte är Sveriges värsta seriemördare genom tiderna, utan en farlig manipulativ lögnare som söker uppmärksamhet.


Ny termin med nya utmaningar. Jag måste hitta en ny högerhand när Ian lämnar Clap. Det blir ett stort hål att fylla.
Jag bör påbörja min egenterapi också. Det finns så många terapimetoder att välja på. Funderar på dialektisk beteendeterapi. Har hört att det är givande om man känner sig stressad.

Inga kommentarer: