Två dagar av kaos och glädje

Petter var grymt nöjd med sin spelning på Clap to This. Huset var fullt och stämningen på topp. Det var kul att han ställde upp på en intervju till Rasken och signerade ett par affischer till nationen.
Efter städet hängde jag, Jacob, Susanna och Palle kvar till sju-snåret. I ämbetsmannarummet/logen fanns resterna från Petters ostbricka som vi åt tillsammans med de roslager vi fått i spons.

Här lägger Bella ner sin själ i att få ämbetsmannarummet till en loge värdig Petter. Emma som är lite kär i Petter fick laga mat och gå ner med den till honom. Enligt uppgifter tyckte han att det smakade bra.

På valborg vaknade jag klockan 12. Först blev jag invald i glasmästarordern som alla klubbverkare får tillträde till. Där dricker man hejvilt med obegränsad tillgång till starksprit. Det kan inte gå annat än fel. Och fel gick det. När glasmästarnas sillunch var över så var det dags för champagnegaloppen. Smålands tog in de personer som inte orkade köa till snerikes abnormt stora galopp med scen och bajamajor på gårdplanen. Det såg ut som de kunde ta in hela Uppsalas studentkår i ett nafs och suga ut deras pengar.
Vid sju någon gång efter alldeles för mycket champagne så däckade jag och vaknade upp sju timmar senare. Två på natten bestämde jag mig att försöka kriga vidare och gick på smålands släpp. Nästa valborg får bli mer sansad om jag ska orka med alla småtimmar och första maj.